Domböcker på nätet

Domböcker på nätet

 

Genom ett initiativ från släktforskare i Gagnef finns nu domböckerna från Gagnef och Österdalarna samt vissa perioder även St. Tuna och Säters län, drygt 300 volymer, att läsa på Arkiv Digital. Det är genom A D beställningsfotograferingstjänst som domböckerna från år 1631 till 1920 finns fotograferade. Det äldre domboksmaterialet omfattar även södra Dalarna. Dessa domböcker finns nu utlagt på A D släktforskningssajt.

 

 

Domböckerna sträcker sig betydligt längre tillbaka i tiden än det kyrkomaterial som vi släktforskare vanligtvis använder oss utav. Den tidens köp, försäljning och inteckning av jord och övrig egendom samt tvister om dessa avhandlades i Häradsrätten. Under början av 1700-talet började köp och försäljningar samt inteckningar som inte var tvistiga att brytas ur domböckerna och föras i särskilda böcker, det som kallas småprotokoll.

Bördsrätten, förköpsrätten för närstående släktingar av arvejord, var mycket stark. Många tvister om börden härrör från köp som var gjorda flera år tidigare, ibland 10-tals år tillbaka i tiden. Kunde den som klagat på köpet visa att denne var närmare släkt, så upphävdes det och gick till den med närmare börd. I det mest extrema fall jag hittat hade det gått 50 år men där ansåg Rätten att den klagande som väntat så länge hade försummat sin möjlighet att återbörda jorden.

Hur man förvärvat sin jord var uppdelad i avlinge- och arvejord. Avlinge var jord som köpts in under ens livstid och hade ett sämre äganderättsligt skydd genom ovannämnda bördsrätt till arvejord. Uppdelningen syns i bouppteckningarna långt in på 1800-talet.

Dessa tvister har för oss det goda med sig att den klagande i Rätten måste redogöra för sitt släktskap. I vissa fall är släktträd med 3-4 generationer bakåt i tiden uppritade.

I mitt fall fick en, som jag trott, olöst gåta sin förklaring genom ett sådant släktträd. I ett annat domstolsärende som berörde min hemby Arvslindan i Gagnef socken, fanns den saknade länken som gör att det nu finns en obruten släktlinje från 1548 och byns förste inbyggare Hans Arfvedsson.

 

Den tidens åldringsvård är en annan källa till släktinformation. Den eller de som av ålder inte klarade sig själva gav sig till sytning hos någon släkting. Det skrevs ett kontrakt om vård, mat och kläder till döddagar som nedtecknades i domboken. Hur den gamle var släkt med vårdgivaren framgår alltid.

 

Under 16- och första delen av 1700-talet är det en mycket expansiv period med nyodling av åker och svedjande för mulbete och ängsmark. Det skapade många gånger konflikter mellan byar och mellan grannar som behandlades i Rätten. För den hembygdsintresserade finns här värdefull information om geografiska namn och platser.

Under samma tid utvecklades fäbodväsendet starkt. Ansökningar till Rätten att få nyanlägga fäbodar förde med sig många tvister med redan befintliga fäbodar som klagade över intrång på deras lötesmarker (betesmarker). Många fall av lötesgränstvister resulterade i att Länsman och några nämndemän fick i uppdrag att besöka området och ta fram ett kompromissförslag till nästkommande ting. Även här får vi många geografiska namn på platser.

 

Närheten till Falu koppargruva och dess omättliga behov av skog, endera som virke eller som kol, genomsyrar den tidens vardagsliv för gemene man. Det märks också tydligt i domböckerna.

Några belägg för orörda urskogar ges inte utan bristen på skog och framförallt timmerskog framträder tydligt. Det framgår av följande meningar från 1698 års dombok.

Hans exelens högvälborne herr Baron och Landshövdingen gav sitt samtycke till nämndens begäran att alla trän som här i socknen finnas duglige till vasar, vändstockar och långstockar, den Gagnefs socken äro pliktiga till Kopparbergsgruvan årligen att utgöra, skola eftersökas och med Cronor utmärkas, så att ingen nerfäller något sådant träd.

 

Kolning skedde på fasta ställen och på en del historiska kartor är kolplatserna utmärkta. Tvister om intrång på någons kolningsplats var vanliga och måste ha inneburit att ett visst område av skogen omkring en kolningsplats betraktades som tillhörigt vederbörande plats och ägare. Kolningen skedde i mina trakter i äldre tid på socknens gemensamma oskiftade skog. År 1699 delas enligt 1698 års dombok, sockneskogarne som av samtlige inbyggarne brukas till kolning och i nästkommande sommar dem emellan efter utlegorne delas skall, skogen på byskifteslag för att först efter Storskiftet 1816 övergå till enskilt ägande.

 

Brottmål, sedlighetsbrott och ärekränkningsmål är många gånger mycket detaljerade och omfångsrika. Att få löpa gatlopp eller att få smaka riset var ett inte ovanligt straff i äldre tider.

I slutet av varje års dombok finns en sammanställning över utdömda böter i de socknar som domboken omfattar. Den kallas saköreslängd.

 

Gagnef den 2 feb. 2017

Nils Roos

 

 

Det domboks- och småprotokollmaterial som nu finns tillgängligt på nätet hos Arkiv Digital är följande.

 

Hela Dalarnas tingslags häradsrätt. 1544-1619

 

Kopparbergs, Säters, Näsgårds län + Österdalarne tingslags häradsrätt. 1623, 1631-1645

 

Österdalarne och Gagnefs sockens tingslags häradsrätt. 1645-1710

 

Kopparbergs-Säter län/Österdalarne 1711-1778

 

Säters Län och Österdalarne tingslags häradsrätt. 1779-1815

 

Gagnefs Tingslags Häradsrätt 1816-1915

 

Leksands och Gagnefs Tingslags Häradsrätt 1916-1920

 

 

 

A D har gett en generös mängdrabatt på det digra materialet.

Frikostliga bidrag har även erhållits av Gagnefs kommun, Orsa och Älvdalens Besparingsskog, Rättviks kommun, Sifferbo jordägare, Åls hembygdsförening, Gagnefs Släktforskarförening samt släktföreningen Olaus Laurentii.